Kapitel - 10
Sista kvällen i Paris var underbar och Eiffeltornet var så mycket mäktigare än vad jag någonsin kunnat tro. Hela kvällen kramade Niall om min han, gav mig kyssar och söta kommentarer, jag var fortfarande ovan med allt gulligull men jag gjorde så gott jag kunde för att han skulle förstå att känslorna fanns hos mig också. Vi strosade runt i sommarvärmen ända till två på natten innan vi bestämde oss för att dra oss tillbaka, vi skulle ju trots allt till Spanien imorgon! Väl framme vid hotellet smög sig jag och Niall in på rummet i tystnad och stängde försiktigt dörren efter sig innan han gick fram och höll om mig mjuk och försiktigt och kysste mig. Allt var så perfekt, allt han gjorde, allt han sa. Försiktigt drog han med mig in till sovrummet och vi la oss på sängen. Kröp ner tillsammans under det varma täcket där jag sedan somnade med hans armar runt mig.
Nästa morgon var det upp och packa. Spanien idag tänkte jag och log för mig sjävl där jag låg på sängen utan att ha öppnat ögonen ännu.
”Hi, beauty..” sa han lågt och kysste min hals. Jag vände mitt huvud mot honom, öppnade ögonen och log. Kysste honom en gång på munnen innan han rullade runt och hamnade över mig. Jag log ännu större och vi låg kvar i säkert en kvart och bara kysstes och småpratade. Plötslig ringde Niall mobil och han rullade tillbaka till sin sida av sängen och svarade. Han bara hmm'ade och aha'ade innan han la på och han gav mig en till kyss på kinden innan han hoppade upp ur sängen.
”Time to pack the bags” sa han. Jag satte mig på sängkanten och sträckte på mig innan jag ställde mig upp. Solen sken in på mig genom de vita tunna gardinerna och det slutade med att jag hittade Niall stående i dörröppningen till sovrummet.
”God deam, you're beautiful!” sa han
”Weren't you gonna pack?” skrattade jag till svar
”You're not making it easy for me, how could I take my eyes of something as beautiful as you?” Jag rodnade och tittade bort innan jag ställde mig upp och greppade tag i en vit ribbad farfars tröja och ett par slitna jeansshorts av Veras egna märke. Med trötta steg släpade jag in mig i badrummet med kläderna i händerna. Innan jag hoppade in i duschen ställde jag mig framför spegeln och betraktade min kropp med bara underkläder. De var något jag aldrig hade kunnat göra innan denna vändning i livet, nu log jag nästan åt spegelbilden, jag var fin! Oavsett vad någon sa så var jag precis lika fin som vilken annan tjej som helst. Jag såg det nu.
Alla väskorna var packade och vi var redo att åka, mamma hade ringt och pussat mig genom telefonen, hon var verkligen glad att se mig så här lycklig, eller höra då efter som att vi ännu inte mötts sen jag åkte för ungefär 10 dagar sedan. Resan till Spanien hade jag inte blivit informerad om hur länge vi skulle stanna på, eller varför dom ens skulle dit men dom hade lovat mig alla svar imorgon kväll.
Full av förväntning väntade jag med Niall, Harry och Zayn nere i lobbyn på att Louis och Liam skulle bli klara att bege sig av mot flygplatsen. Att få uppleva Spanien skulle verkligen betyda guld för mig! Jag har hört så mycket om Barcelona som var staden vi var påväg till.
”Ciao, we're done now!” Ropade Louis från hissen med Liam hack i häl.
”Finaly!” stönade Harry och Zayn i mun på varandra.
Och så begav vi oss av. Denna gången med ett privat plan, litet men mysigt. Jag kunde fortfarande inte begripa hur dom hade råd med det här! Jag var helt enkelt tvungen att fråga!
”Ey, guys, I just wondered something. I meed how can you afford to just travel around the world to different countrys with now also an own private plain?”
”Oh, We won, or actualy I won this trip that gave the opportunity to go to 5 different countries with 5 friends, but i only choose 4, that's why you could came with us!” Sa Louis glatt och utbytte stolta blickar med de andra killarna. Alla var på gränsen till skratt.. tror jag men alla satt i alla fall och bara log mot varandra. Niall mimade något med läpparna som jag inte han uppfatta, och Harry gjorde ett diskret tummen upp mot Louis. Första tanken var att dom tackade för att han låtit dom följa med på resan men nått sa mig att det inte var så.
Flygresan till Spanien var inte lång och innan vi visste ordet av så började planet sjunka ner mot landningsbanan.
”Okeyy...this must be the smallest airport I ever seen” sa jag med lite fövåning i rösten när vi klivit av planet.
”Yeah, ehmm.. ehh.. they sad that this was were all the private plains were going to land” Förklarade Niall. Det kändes fortfarande konstigt men de andra killarna hade instämt så det fanns väl inget annat att göra än att lyssna och lyda.
Andra kapitlet för dagen.. känner mig riktigt sugen på att bara uppdatera mera mera mera! det ska vi vara tacksamma för, haha :)
Nästa morgon var det upp och packa. Spanien idag tänkte jag och log för mig sjävl där jag låg på sängen utan att ha öppnat ögonen ännu.
”Hi, beauty..” sa han lågt och kysste min hals. Jag vände mitt huvud mot honom, öppnade ögonen och log. Kysste honom en gång på munnen innan han rullade runt och hamnade över mig. Jag log ännu större och vi låg kvar i säkert en kvart och bara kysstes och småpratade. Plötslig ringde Niall mobil och han rullade tillbaka till sin sida av sängen och svarade. Han bara hmm'ade och aha'ade innan han la på och han gav mig en till kyss på kinden innan han hoppade upp ur sängen.
”Time to pack the bags” sa han. Jag satte mig på sängkanten och sträckte på mig innan jag ställde mig upp. Solen sken in på mig genom de vita tunna gardinerna och det slutade med att jag hittade Niall stående i dörröppningen till sovrummet.
”God deam, you're beautiful!” sa han
”Weren't you gonna pack?” skrattade jag till svar
”You're not making it easy for me, how could I take my eyes of something as beautiful as you?” Jag rodnade och tittade bort innan jag ställde mig upp och greppade tag i en vit ribbad farfars tröja och ett par slitna jeansshorts av Veras egna märke. Med trötta steg släpade jag in mig i badrummet med kläderna i händerna. Innan jag hoppade in i duschen ställde jag mig framför spegeln och betraktade min kropp med bara underkläder. De var något jag aldrig hade kunnat göra innan denna vändning i livet, nu log jag nästan åt spegelbilden, jag var fin! Oavsett vad någon sa så var jag precis lika fin som vilken annan tjej som helst. Jag såg det nu.
Alla väskorna var packade och vi var redo att åka, mamma hade ringt och pussat mig genom telefonen, hon var verkligen glad att se mig så här lycklig, eller höra då efter som att vi ännu inte mötts sen jag åkte för ungefär 10 dagar sedan. Resan till Spanien hade jag inte blivit informerad om hur länge vi skulle stanna på, eller varför dom ens skulle dit men dom hade lovat mig alla svar imorgon kväll.
Full av förväntning väntade jag med Niall, Harry och Zayn nere i lobbyn på att Louis och Liam skulle bli klara att bege sig av mot flygplatsen. Att få uppleva Spanien skulle verkligen betyda guld för mig! Jag har hört så mycket om Barcelona som var staden vi var påväg till.
”Ciao, we're done now!” Ropade Louis från hissen med Liam hack i häl.
”Finaly!” stönade Harry och Zayn i mun på varandra.
Och så begav vi oss av. Denna gången med ett privat plan, litet men mysigt. Jag kunde fortfarande inte begripa hur dom hade råd med det här! Jag var helt enkelt tvungen att fråga!
”Ey, guys, I just wondered something. I meed how can you afford to just travel around the world to different countrys with now also an own private plain?”
”Oh, We won, or actualy I won this trip that gave the opportunity to go to 5 different countries with 5 friends, but i only choose 4, that's why you could came with us!” Sa Louis glatt och utbytte stolta blickar med de andra killarna. Alla var på gränsen till skratt.. tror jag men alla satt i alla fall och bara log mot varandra. Niall mimade något med läpparna som jag inte han uppfatta, och Harry gjorde ett diskret tummen upp mot Louis. Första tanken var att dom tackade för att han låtit dom följa med på resan men nått sa mig att det inte var så.
Flygresan till Spanien var inte lång och innan vi visste ordet av så började planet sjunka ner mot landningsbanan.
”Okeyy...this must be the smallest airport I ever seen” sa jag med lite fövåning i rösten när vi klivit av planet.
”Yeah, ehmm.. ehh.. they sad that this was were all the private plains were going to land” Förklarade Niall. Det kändes fortfarande konstigt men de andra killarna hade instämt så det fanns väl inget annat att göra än att lyssna och lyda.
Andra kapitlet för dagen.. känner mig riktigt sugen på att bara uppdatera mera mera mera! det ska vi vara tacksamma för, haha :)
Kommentarer
Trackback
