kapitel - 2

Jag låg hemma i sängen och tittade på tv. Aldrig hade det vara så svårt att hålla mig borta från Ipoden och One Directions musik, men jag hade bestämt mig för att koppla bort mig från allt som hade med dom att göra tills deras konsert i Sverige var över så att det inte fans någon chans att jag skulle hitta på något korkat. Jag vågade inte riktigt lita på mig själv när det gällde dom. Deras röst var något extra, det liksom fanns något där som var helt oemotståndligt. Att dom skulle hit till Stockholm var helt oundvikligt att inte få reda på men mer än så visste jag inte, ville inte vet, för min egen skull.
Som ni kanske förstår var det svårt att hålla sig borta från information när tjejernas munnar i klassen gick i ett om det men jag kände ändå liksom i luften att det var på väg. Med det vill säga att jag isolerade mig i mitt hus dagarna i ända. Ända till jag på kvällen hörde genom mitt öppna fönstret hur några hatade och välbekanta röster träffade mina öron. Jag smög lite närmare fönstret och lyssnade.
”Asså shit, jag kan inte fatta jag faktiskt sätt dom live, på riktigt!”
”Nä, det är helt sjukt, asså jag lovar, Harry typ log och blinkade åt mig! Han måste typ också ha sett vilket perfekt par vi hade blivit tillsammans!”
Jag himlade med ögonen, hur patetisk fick man lov att bli? Jag tittade ut genom fönster och tittade bort mot en klunga tjejer. Jo vist var det väll tjejerna i min klass och på tröjorna stod det utmärkt ”One Direction” på båda fram, bak, på pannan och över hela benen. Jag pustade ut av lättnad när jag sedan också hörde hur ledsna dom var över att dom var tvungna att åka redan inatt och att dom då inte skulle ha någon chans att leta upp dom imorgon. Äntligen tänkte jag!
Jag vaknade upp nästa morgon runt halvt tio, skönt med helg, eller snarare skönt att slippa skolan.. Fönstret hade stått öppet hela natten och fläkten stod på högvarv men inget hjälpte, denna sommaren måste vart den varmaste genom mitt 16 åriga liv, knapp en dag utan sol. Hela jag var varm och svettig, lakanet hade sparkats av i sömnen. Duschen kändes som en bra ide. När jag klädde av mig skyndade jag mig förbi spegeln, Jag kunde väl inte direkt säga att jag var bekväm med att se mig själv naken, allt var fult! Jag var visserligen smal med en platt mage och smala ben men på nått sätt lyckades de se extremt fult ut på mig. Jag fattar inte varför, usch, det var väl helt enkelt sån jag var född till. Jag trippade vidare till garderoben efter den svalkande duschen. Nästan varje gång jag öppnade den fanns det något nytt i den, både mamma och min storasyster var galet insatta i mode och styling, Min syster Vera hade till och med startat sitt egna klädes märke och jobbade alltid på nya idéer. Jag hade tur på den fronten, jag behövde aldrig vara orolig för att jag skulle sätta på mig fel kläder, dessutom var jag nästan aldrig och shoppade, inte nu längre. Förr tjatade jag alltid på mamma om att få följa med ut på hennes shopping runda som då var både hennes och mitt stora intresse men lik som mobbningen i skolan kom så försvann alla mina intressen.
Jag drog på mig ett Mörkgrått 'guns and roses' linne med lös passform, och ett par hög midjade, svart-gråa jeans shorts. ”ett säkert kort” hade min syster tipsat. Jag gick till spegeln och granskade. Jag suckade, det fick duga. Det mörkbruna håret som mest liknade svart nu när det var blött gick nästan ner till midjan, det var alltid spik rakt och tråkigt enligt mig, och helt underbart vackert enligt Vera. Hon kunde ta det, jag ville då inte ha det.
Solen var stekhet och jag bestämde mig för att dra mig till mammas butik och se ifall hon behövde någon hjälp, jag trivdes faktiskt rätt bra inne i hennes klädaffär. Hon hade fått till en riktigt mysig stämning där inne, ljust och öppet. Ingen var hemma som vanligt så nycklarna åkte med, samt mobilen, inte för att någon skulle sms eller nått men jag gick mest runt med den för att inte göra min mamma besviken när hon överraskade mig med en Iphone i födelsedags present, och sedan kunde man ju gör massa annat kul på den också. Det var ungefär en halvtimmes promenad sträcka men jag njöt av vädret så det var inget som jag brydde mig om, ska jag vara helt ärlig så mådde jag faktiskt ganska bra den dagen. I alla fall ända till jag stötte på ”grabbarna”, alla var runt nitton och hade också fallit ner i domino effekten, det räckte att några få populära slänger skit på dig så är resten där, bara för att inte ta risken att vara ocool eller bli utmärkt som töntens kompis. Mitt liv sög verkligen och det här killarna var inte att leka med heller, det var bara att börja springa om du inte ville komma hem med näsblod eller nått liknade. ”FAN!” tänkte jag och vände om, jag kunde i alla fall var glad att vi sprang runt i små gator där chansen var större att dom skulle tappa bort mig. Jag tackade gud i farten att jag valde Veras gamla converse som var ganska praktiska att springa i. Varje steg var viktigt och varje höger eller vänstersvängs beslut var viktigt. Såklart skulle jag ha oturen att efter bara ca 5 minuters jagande svänga in på en bredare och lite mer öppnare gata. Jag svor för mig själv igen samtidigt som jag kände hur benen sviker och grabbarna kommer närmare. Inte långt ifrån nu, paniken kom och och bara några sekunder efter kom smällen. Dom hoppade bokstavligt talat på mig och jag slog ner i marken. Olidlig smärta och synen började ramla bort. Innan jag helt svimmat av hör jag en arg röst ropa
”Hey, what the fuck are you doing?!” och kände hur greppen släppte och tunga fotsteg springa bort.
Stort leende är internetet kom för en liten stund sedan! Nu kan jag i vilket fall lova en bra uppdatering den kommande veckan. Även detta kapitlet är för att lära känna men på nästa drar det igån!
Som ni kanske förstår var det svårt att hålla sig borta från information när tjejernas munnar i klassen gick i ett om det men jag kände ändå liksom i luften att det var på väg. Med det vill säga att jag isolerade mig i mitt hus dagarna i ända. Ända till jag på kvällen hörde genom mitt öppna fönstret hur några hatade och välbekanta röster träffade mina öron. Jag smög lite närmare fönstret och lyssnade.
”Asså shit, jag kan inte fatta jag faktiskt sätt dom live, på riktigt!”
”Nä, det är helt sjukt, asså jag lovar, Harry typ log och blinkade åt mig! Han måste typ också ha sett vilket perfekt par vi hade blivit tillsammans!”
Jag himlade med ögonen, hur patetisk fick man lov att bli? Jag tittade ut genom fönster och tittade bort mot en klunga tjejer. Jo vist var det väll tjejerna i min klass och på tröjorna stod det utmärkt ”One Direction” på båda fram, bak, på pannan och över hela benen. Jag pustade ut av lättnad när jag sedan också hörde hur ledsna dom var över att dom var tvungna att åka redan inatt och att dom då inte skulle ha någon chans att leta upp dom imorgon. Äntligen tänkte jag!
Jag vaknade upp nästa morgon runt halvt tio, skönt med helg, eller snarare skönt att slippa skolan.. Fönstret hade stått öppet hela natten och fläkten stod på högvarv men inget hjälpte, denna sommaren måste vart den varmaste genom mitt 16 åriga liv, knapp en dag utan sol. Hela jag var varm och svettig, lakanet hade sparkats av i sömnen. Duschen kändes som en bra ide. När jag klädde av mig skyndade jag mig förbi spegeln, Jag kunde väl inte direkt säga att jag var bekväm med att se mig själv naken, allt var fult! Jag var visserligen smal med en platt mage och smala ben men på nått sätt lyckades de se extremt fult ut på mig. Jag fattar inte varför, usch, det var väl helt enkelt sån jag var född till. Jag trippade vidare till garderoben efter den svalkande duschen. Nästan varje gång jag öppnade den fanns det något nytt i den, både mamma och min storasyster var galet insatta i mode och styling, Min syster Vera hade till och med startat sitt egna klädes märke och jobbade alltid på nya idéer. Jag hade tur på den fronten, jag behövde aldrig vara orolig för att jag skulle sätta på mig fel kläder, dessutom var jag nästan aldrig och shoppade, inte nu längre. Förr tjatade jag alltid på mamma om att få följa med ut på hennes shopping runda som då var både hennes och mitt stora intresse men lik som mobbningen i skolan kom så försvann alla mina intressen.
Jag drog på mig ett Mörkgrått 'guns and roses' linne med lös passform, och ett par hög midjade, svart-gråa jeans shorts. ”ett säkert kort” hade min syster tipsat. Jag gick till spegeln och granskade. Jag suckade, det fick duga. Det mörkbruna håret som mest liknade svart nu när det var blött gick nästan ner till midjan, det var alltid spik rakt och tråkigt enligt mig, och helt underbart vackert enligt Vera. Hon kunde ta det, jag ville då inte ha det.
Solen var stekhet och jag bestämde mig för att dra mig till mammas butik och se ifall hon behövde någon hjälp, jag trivdes faktiskt rätt bra inne i hennes klädaffär. Hon hade fått till en riktigt mysig stämning där inne, ljust och öppet. Ingen var hemma som vanligt så nycklarna åkte med, samt mobilen, inte för att någon skulle sms eller nått men jag gick mest runt med den för att inte göra min mamma besviken när hon överraskade mig med en Iphone i födelsedags present, och sedan kunde man ju gör massa annat kul på den också. Det var ungefär en halvtimmes promenad sträcka men jag njöt av vädret så det var inget som jag brydde mig om, ska jag vara helt ärlig så mådde jag faktiskt ganska bra den dagen. I alla fall ända till jag stötte på ”grabbarna”, alla var runt nitton och hade också fallit ner i domino effekten, det räckte att några få populära slänger skit på dig så är resten där, bara för att inte ta risken att vara ocool eller bli utmärkt som töntens kompis. Mitt liv sög verkligen och det här killarna var inte att leka med heller, det var bara att börja springa om du inte ville komma hem med näsblod eller nått liknade. ”FAN!” tänkte jag och vände om, jag kunde i alla fall var glad att vi sprang runt i små gator där chansen var större att dom skulle tappa bort mig. Jag tackade gud i farten att jag valde Veras gamla converse som var ganska praktiska att springa i. Varje steg var viktigt och varje höger eller vänstersvängs beslut var viktigt. Såklart skulle jag ha oturen att efter bara ca 5 minuters jagande svänga in på en bredare och lite mer öppnare gata. Jag svor för mig själv igen samtidigt som jag kände hur benen sviker och grabbarna kommer närmare. Inte långt ifrån nu, paniken kom och och bara några sekunder efter kom smällen. Dom hoppade bokstavligt talat på mig och jag slog ner i marken. Olidlig smärta och synen började ramla bort. Innan jag helt svimmat av hör jag en arg röst ropa
”Hey, what the fuck are you doing?!” och kände hur greppen släppte och tunga fotsteg springa bort.
Stort leende är internetet kom för en liten stund sedan! Nu kan jag i vilket fall lova en bra uppdatering den kommande veckan. Även detta kapitlet är för att lära känna men på nästa drar det igån!
Kommentarer
Trackback