Kapitel - 20


Klockan 11 ringde alarmet och Niall gjorde en mödosam rörelse med armen för att stänga av det. Jag var redan vaken, hade säker vart det i en halvtimme nu men under den halvtimmen hade jag bara legat och tittat på honom där han låg och andades tungt.

”I love you..” viskade han sömnigt och kysste mig på munnen.

”I love you too..” sa jag glatt och la mig på hans axel.

Ingen av oss orkade gå upp riktigt än, vi ville bara vara nära varandra en stund, för imorgon åkte jag ju.. tidigt, tidigt var jag tvungen att gå upp för att vara på plats när flyget gick halv sju. Paul skulle köra mig och Niall skulle följa med och säga hejdå. För första gången i mitt liv skulle jag åka själv på ett flygplan och jag var extremt nervös för det. Jag hade ju knapp åkt flygplan med sällskap tidigare. Mamma och Vera skulle i alla fall vänta på mig i Sverige, dom ville verkligen veta allt om vad som hänt, jag hade ju trots allt varit borta i nästan en månad.

Vi försökte den dagen hinna med så mycket som möjlig. Som att besöka platser, ta oss ut till någon mysig restaurang, bada i havet och alla andra spontana saker som dök upp i våra huvuden. På kvällen gick vi ut utan de andra och vandrade på de mysiga gatorna i mörkret, precis som i Paris. Niall hade tidigare under dagen faktiskt klätt ut sig lite och han hade lyckats bra. Bara några få hade känt igen honom inne på den lilla mysiga restaurangen. Men här i mörkret kunde han vara precis som han var. Det var visserligen många folk ute här till skillnad från i Frankrike men vi blev inte igenkända. Hela natten skrattade vi åt allt och alla. Hela natten var det bara vi och det var helt underbart.

När klockan närmade sig elva klev vi på en 'natt båt'. Över däcket hängde lampor och längs hela räcket runt båten satt brinnande facklor. På varje bord fanns ett stearinljus men det var allt. Stämningen som skapades på båten var helt magisk. ”Come” sa han och tog min hand. Han drog med mig upp till översta däck på den ganska så stora båten. Och när vi var där uppe på den lilla 'balkongen' som bara hade två små lampor på vardera sida av dörren som vi kom in i såg man stjärnhimlen klart och tydligt.

”It's beautiful!” sa jag och tittade upp utan att kunna slita blicken från det.

”I know..” sa han och tittade sedan ner på mig och log. Jag log mot honom också sedan la han sig ner på trägolvet och klappade bredvid sig att jag skulle komma och lägga mig intill honom. Jag gjorde som han sa. Det lilla däcket, om man nu kan kalla det så, var folktomt.. alla var nere på botten våningen och dansade till musiken som härifrån var väldigt avlägset, precis som de rofyllda skratten.

Klockan tolv var vi hemma det var tyst och vi smög in på varat rum fnittrande och skrattande.

”Ah, the bed!” sa jag och slängde mig på den full av skratt.

Niall hade ställt sig i ingången till sovrummet och lutade sig mot dörr karmen.

”Do you really gonna sleep with your dress on?” sa han och tittade på mig.

”No..” sa jag lite lågt samtidigt som jag ställde mig upp igen, Niall fortfarande ståendes i dörröppningen. Jag drog över mitt långa hår över ena axeln innan jag tog tag i dragkedjan uppe i nacken. Klänningen föll ner på golvet runt mina fotleder och jag klev ur den. Nialls steg kom närmare jag jag vände mig om. I bara underkläder tog han tag om min midja och kysste mig. Mina händer åkte bak under hans tunna tröja och den gled snabbt av också. Han lyfte upp mig på sängen och la sig över mig.

”Are you sure?..” viskade han innan vi fortsatte.

”I'm sure” viskade jag tillbaka och kysste honom.


väldigt kort kapitel men lovar ett till snart!

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0