theonedirectionfanfic

Jag klev snabbt in i det största rummet, det var högt i tak och både väggar och golv var vita. Det var ljust och öppet med stora fönster. Jag pep ett litet glädje skrik innan jag lycklig slängde mig på den stora sängen som redan hade placerats i rummet. Jag kunde inte sluta le. Mitt nya rum i mitt nya hus i mitt nya hemland.

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Mamma och Vera hade åkt iväg till Veras lägenhet som Lastbilen med de både de nya och gamla möblerna skulle åka till först och släppa av det som tillhörde henne så stannade jag kvar och gjorde mig hemmastadd. Jag öppnade balkongen och tittade ut på den mysiga gatan och alla de andra mysig hus med människor som skulle komma att bli mina nya grannar. Jag njöt och drog in luften medans jag lutade mig mot räcket. Plötslig ringde mobilen och jag hoppade till innan jag tog upp den och klickade på svara.

”Hi Niall!” sa jag glatt

”Hi, have you moved in to the new house yet?” frågade han, inte lika glatt som jag hade förväntat mig.

”Yep, it's really nice!, something's wrong?” frågade jag sedan med tanke på den ledsna rösten.

”No, or yeah, we kind of have a little problem..” sa han lite besvärat. En rynka bildades mellan mina ögon bryn

”What?”

”Yeeaah.. you know when we were in France and i took you to there Eiffel tower with the outher guys..?”

”Yeah, what about it?”

”Someone has a posted a picture of us when we're there.. when we're kissing..” sa han med lite besvära ton på rösten.

”We all knew this day would come, right?” sa jag lugnt.

”Mm, I know, just wish it could last longer, but now you know, I have to go now but I'm calling you later, okey?” sa han lite lugnare än tidigare.

”Love you” sa jag för att avsluta samtalet

”Love you to” sa ha tillbaka och la på.

Det första jag gjorde var att sätta på datorn som jag lyckligtvis hade haft med mig i den resväska som vi tagit med på planet. Utan att tveka sökte jag på 'Nialls new girlfriend' när datorn var påslagen. Det var inte bara en bild utan flera stycken från den kvällen. Vi håller hand, kramas och kysser varandra på flertal av bilderna. Samtidigt som jag suckade av att veta att inget kommer kunna fortsätta var som det varit så kunde jag ändå inte låts bli att le. Niall var så söt på alla bilder. Jag tjeckade runt lite till för att se om det fanns något mer som hade läckt men kunde inte hitta något så såg inte poängen med att sitta vid datorn när jag har en helt ny omgivning att utforska. Först och främst ville jag ställa i ordning så mycket som möjligt i mitt rum men sakerna hade ju som sagt inte kommit än. Det ända som fanns i mitt rum var massiva garderober som var inbyggda i väggen, en säng och en gigantisk spegel som täckte i stort sätt hela väggen till höger om dörren. Förr hatade jag speglar, eller jag hatade rättare sagt det jag såg i den men nu kunde jag dansa av lycka framför dom. Till att börja med kunde jag ju hänga in kläder och bädda min säng med täcke och kudde. Det fanns mycket som skulle behöva komma in i rummet för att det skulle kännas hemtrevligt, som en lampa på den tragiska glödlampan som hängde i taket, ett skrivbord och den stora vita fluffiga mattan som låg i lastbilen som ännu inte kommit. Kanske några hyllor skulle upp också, och gardiner vid dom stora fönsterna. Att mitt tema med det vita skulle gå i lilla var det första som slog mig när jag tittade in genom dörren till rummet. Aja, här fanns det i alla fall inte mycket mer att göra därför skickade jag iväg ett sms att jag gått ut och kollat mig omkring lite ifall hon skulle komma tillbaka innan jag gjort det. Kvarteret vi bodde i var fint och mysigt. Till min glädje mötte och såg man många små barn som passade på att roa sig under sommar värmen, sånt såg man nästan aldrig i Sverige.

I flera timmar gick jag runt och bara kollade, det var nästan så att jag ångrade att jag inte tagit med plånboken när jag kom in på alla det gator som var sprängfyllda med affärer, stora som små. När klockan närmade sig 7 på eftermiddagen så ringde mamma och sa att hon och alla möbler stod vid vårt hus, lyckligt vis var jag redan på väg hem och det tog inte mer än fem minuter innan jag stod och hjälpte mamma flytta in allt. Det var tungt och jobbigt men flytt killen hjälpte gärna till, det syntes på mamma att hon tyckte om de. Efter hela tre timmar var vi klara med all inflyttning och i ordning ställning. Jag slängde mig på sängen helt utmattad av allt slit. Rummet såg mycket mysigare ut nu, fler saker hade kommit in men det var fortfarande mycket som skulle behöva inhandlas. Jag trivdes i alla fall, för här var jag nu i London och jag vågade nästan kalla mitt liv perfekt. Aldrig tidigare har mitt liv någonsin känts så mycket på topp som det gör nu och jag kan slå vad om att mitt liv som gått från ett rent helvete nu kommit till ett läge där det är flera gånger bättre än de människors liv som jag så länge önskat att jag haft.

Det händer kanske inte så jätte mycket i det här kapitelet men jag tror på löite mer drama i nästa! Och igen, tack för all peppning ni ger mig, betyder jätte mycket!