Kapitel - 46


”Can I just tell you one thing..”

”You like Harry, right?” log Niall tillbaka. Hon gav inget svar utan log bara och visade med handen att han skulle komma närmare. Niall böjde sig framåt med örat mot henne men hon sa inget. Niall vände sig då frågande mot henne och chockades av att hon kysste honom. Helt utan förvarning stod han där men en nästan främmande tjej och hon kysste honom.


------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Efter några få sekunder av chock drog han ifrån.

”Not okay!” sa han surt och tittade argt på henne.

”I'm so sorry..” sa hon sedan och gick lugnt där ifrån igen. Niall kunde för allt i världen inte förstå. Hon hade pratat med Harry hela kvällen, gått fram och kysst mig, fått en utskällning av mig och sedan gått där ifrån som om inget hänt. Han letade snabbt upp killarna och hittade alla utom Harry.

”I think we need to go home now! This place is crazy!” sa han sedan och de andra instämde.

”We need to find Harry to” sa Liam och tittade sig runt omkring om han kunde få syn på honom.

”I just text him to meet us outside where we easy can find eachother.” mumlade han sedan och drog upp mobilen. Bara några sekunder senare fick han svar. ”You can go, I'll stay a little longer” och med det begav sig de fyra killarna hemåt i en taxi.

Niall var inställd på att berätta för Bea vad som tjejen hade gjort på klubben när han kom hem för att undvika konflikter.

Under taxin var alla på ett livligt och gott humör. Inga av killarna kände varken problem eller ångest över något, förutom Niall förstås. Killarna var på så gott humör att han inte kände för att dra ner stämningen men hans problem så han lät det vara. Han skulle ta det med dom imorgon då han redan tagit det men Bea ikväll. Dessutom ville han prata med Harry och fråga vem hon var, fall han gillade henne och att han i så fall borde hålla dig borta från henne. Denna festen hade hjälpt lite. Niall var inte lika sur på Harry längre och var redo att förlåta honom.

Väl hemma var han precis på väg att ropa hennes namn när han insåg att hela huset var tyst och nedsläckt. Han tog då av sig sina ytterkläder och smög in i sovrummet för att finna henne sovandes på sängen. Niall log åt synen och bestämde sig för att låta henne sova. De kunde prata imorgon när han var nykter och hon var vaken. Niall fumlade sig ner i sängen och kröp intill Bea, han kramade hårt om henne innan han somnade lika snabbt som han hunnit tänka hur mycket han älskade flickan som låg här i hennes armar.

 

Nästa morgon vakande jag fridfullt. Niall låg trött bredvid mig och sov. Jag hade inte märkt när jag kom hem igår och var väldigt sugen på att fråga hur kvällen var men lät honom sova. Han var ju med största sannolikhet bakfull och jag ville låta honom sova bort så mycket som han kunde av det. Solen strålade dock inte denna dagen som den gjort i stort sätt alla andra dagar men regnet dämpade inte min lycka så jätte mycket, Imorgon var ju trots allt min födelsedag och dom hade lovat hög temperatur och sol då.

Med en macka i handen gick jag och hämtade datorn och satte mig vid köksbordet. Medans datorn satte på sig lutade jag mig tillbaka i stolen. Kanske var det best om jag åkte hem till mig snart, jag bodde ju i princip hos Niall och mamma skulle alldeles strax dra igång med renoveringen så då kommer jag ju förmodligen att tillbringa stora delar här hos Niall.

Dator plingade till och jag loggade in. Mackan var redan uppäten och juicen halvt upp drucken. Om jag hade vetat vad som senare, bara några sekunder från nu skulle hända så hade jag ställt ner juice glaset men jag visste inte.. Utan förvarning var det första jag fick syn på på datorn min värsta mardröm, på bilderna fanns det som jag aldrig trodde en person som Niall kunde göra. Det var bilder på honom men en annan tjej. Bilder när dom satt vid baren, bilder när dom höll hand, bilder när dom kysstes. Tårarna rann medans jag bläddrade igenom bilderna, det var kanske sju stycken och jag visste inte riktigt vad jag skulle göra eller vad jag skulle ta mig till. Jag for upp från stolen och svor högt för mig själv. Jag behövde prata med någon. Kanske Liam, han var ju som alltid annars stöttande. Juice glaset föll till marken så fot jag hade fått syn på den första bilden och den hade gått sönder. Mitt i paniken och tårarna missade jag helt glas skärvorna och trampade upp ett sår i foten. Egentligen brydde jag mig inte så mycket efter som att jag bara ville där ifrån. Innan jag han komma ut genom dörren som jag slängde upp för att springa ut ur så mötte jag Harry ståendes precis utanför, som om han hade stått där hela tiden. Jag slängde igen dörren bakom mig och slängde mig gråtandes in i hans famn.


 

kommentera vad ni tycker! :)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0