Kapitel - 59
På avstånd såg vi Niall skrika på någon och jag spände blicken för att se min egen pappa spänna nävarna för att sedan slänga sig över Niall och drämma till honom rätt i ansiktet. Killarna hade snabbare reflexer än mig och var redan springandes mot Niall so gjorde sig beredd att slå tillbaka. Jag bara stod där i chock. varför hade min pappa slagit Niall? När allt landat reagerade jag också och fort fram som ett spjut mot Niall med den blödande näsan.
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------”Vad i helvete håller du på med på med?!” skrek jag så högt att rösten nästan skar sig. Jacob kollade chockat på Nialls blödande ansikte och sedan på mig. Niall var fortfarande ursinnig och slet för att komma loss från killarna som höll fast honom. När jag insåg att Jacob inte tänkte prata vände jag mig i stället mot Niall och kramade om honom för att han skulle lugna sig. Det hjälpte och killarna vågade släppa taget om honom så att han kunde krama tillbaka.
”What are you doing here?” Viskade jag med gråten i halsen.
”Making sure that that punsh was at me instead of you! What were you thinking Bea?” viskade han lite högre tillbaka och kramade om mig ännu hårdare.
”I'm sorry. I shouldn't have sneaked out, I'm really sorry!” en tår föll och vi bröt kramen för att kolla på Nialls näsa. Det kokade i mig när jag såg hur han blödde både från näsan och från läppen som spruckit.
”Din idiot!” började skrika mor Jacob och var på väg att fortsätta slänga skit på honom när jag insåg att han hade stuckit.
”What a bastard!” muttrade jag innan vi började föra Niall tillbaka till lägenheten. När vi var framme och inne i mitt och Nialls hotellrum följde Zayn och Louis med.
”So where are the others?” frågade han när han fått torkat bort allt blod.
”We kinda forgot to tell them when we ran out after you. I should go and get them..” sa Zayn och gick mot dörren.
”Erm.. can we please not tell Paul about this. Feels better to know that he's not gonna lock me in to my room or in worst case split me from Bea..”
”Yeah sure! That crack on your lip will easy be covered with some makeup!” sa Louis sarkastiskt.
”Maybe not,as it's gonna swell up but can't we just tell him i ran in to something in here instead? I meen, can't I've just slipped in the bathroom and hit the counter or something?” frågade han med papper upptryckt i ansiktet för att stoppa blödningen.
Några minuter senare hade Zayn vart och hämtat både Harry och Liam.
”Oh my, you got a really hard punsh in your face man!” sa Liam när han klev innanför dörren. Niall bara halvskrattade åt situationen. Harry log ett halvt leende också.
”Why are you smiling? I just got hit” sa Niall lite irriterat. Han var fortfarande arg för allt som hänt tidigare.
”Well, if it helps, it looks kinda hardcore!” sa han fortfarande leendes.
”Not hardcore Harry.. painful” rättade han men log åt det Harry hade sagt.
”Niall, what did you do out there?” frågade jag sedan, halvt vetande, halvt ovetande.
”No Bea, what did you do out there? I went after you as I saw you sneak out without telling me so I went after..”
”It wouldn't be a sneak out if I told you, wouldn't it?” sa jag lite försiktigt och det fick både Louis och Harry att skratta.
”Bea!” utropade han. ”No time for jokes. You just can't go out alone in a city like NY at this time!” fortsatte han.
”Did you sneak out?!” frågade Liam sedan som hade fått brist på information om vad som verkligen hänt.
”I'm sorry but you wouldn't let me go if I told you..”
”And you didn't even bring your phone!”
”Yeah but that wasn't on purpose, I forgot it. And so did you!” sa jag till försvar.
”Mhm.. but I didn't plan to go out and talk to strangers either!” sa han och det blev tyst en stund..
”Okey, I'm sorry, it was really stupid, I know..” sa jag sedan.
”that's what I wanted to hear!” sa Niall och log mot mig innan han gav mig en kram.
”Do never ever do that again!” sa han sedan
”Never ever, you got my word!” sa jag tillbaka och gav honom en puss på kinden.
Hmm.. jag har inte riktigt kommit på vad som ska hända nu, får fundera på det en stund och hoppas att jag kommer på något läsvärt. Jag kan tänka mig att det kommer ett utfyllnads kapitel men man vet ju aldrig. Lov nu i alla fall!
